på väg att bli en erfaren saksamlare?
Tiden går så fruktansvärt fort!
Nyss satt man på introvecka på HK, fullproppad med information om JM och full av förväntan inför första dagen ute på bygget.
När jag kom till Hägernäs stod det här två tomma huskroppar som snart skulle nå i topp. Nu står här istället två riktiga hus snart klara, ett garage, ett tredje hus på väg upp och grunder klara för ytterligare fyra hus.
På 14 veckor! Inte så konstigt att om man knappt känner igen sig om man så bara är borta en dag eller två från bygget för det händer grejer hela tiden!
Det är helt underbart!
Om det har hänt lika mkt i mitt huvud som det har med marken här på bygget så får jag nog snart ansöka om ytterligare en hjärnhalva så att jag kan stoppa all information nånstans!

När innerväggarna kommer upp och allt blir ljusare med gips och färg så börjar man kunna se att någon snart ska kunna bo här :)
Mitt i början tomma skrivbord har nu fyllts av mer och mer saker. Mina pärmar står inte längre tomma. Mitt färgutbud på överstrykningspennor växer. Mina post-it-lappar förbrukas. Min inkorg växer.
Jag tror att man kan mäta erfarenhet i antal pärmar, pennor och papper man samlar på sig. Lite som hur man får fler rynkor med åren eller som hur en reporna på en bil berättar om allt den har varit med om.
Sen kan man väl även tillägga att folk i byggbranschen är i regel rejäla saksamlare. "den här kan vara bra att ha" är ett standardutryck. Och så sparas alla dessa "bra att ha"-grejer i lådor, pärmar, förråd osv...
Om det nu stämmer att man iaf i denna bransch kan mäta erfarenhet i antal grejer man samlat på sig så får jag väl se det positivt att jag imorse knappt kunde hitta mitt skrivbord som låg gömt under papper, ritningar, pennor, tidplaner osv..

Ovanstående skrivbordskaos är egentligen underlag för min första egengjorda leveransplan :)
Med prima handledning av Emma såklart.
Nu tänkte jag avsluta med att skriva att jag trivs som fisken i vattnet.. (eller vad man nu brukar säga) Men jag reviderar och myntar ett nytt uttryck!
-Jag trivs som Trainee'n på bygget!
(dvs helt fantastiskt bra, om det nu fanns nå oklarheter om detta)
Julen kommer tidigt till Hägernäs..
Såhär ser det ut på platskontoret för Catalinahöjden.
- Har ni fått fullkomligt fnatt!? skulle min mamma ha sagt.
Och ja det kan man väl säga att vi har. Några av oss iaf, för alla tror jag inte delar längtan efter jul och julpynt..
Adventsljusstaken lyser väl kanske egentligen inte för att vi har börjat med julen tidigt i år utan för att dess ägare inte har plockat bort den sen förra julen.. Men ja ja det där är väl småsaker..
De vackra stjärnorna då? Där går allt cred till Joel på JM Entreprenad. :)
Så de största jul-freaken här ute har egentligen inte bidragit med så mkt än, men vi har planer. Stora färgsprakande planer! ;)
Idag kom iaf vintern!
Vit vacker frost täcker hela bygget och om man kisar lite med ögonen så kan man tro att det är snö!
Stängde jag av spisen?!
Det här med plus och minus.
Nu minns jag kanske inte mina första skolår alldeles klart men började man inte väldigt tidigt med att räkna plus och minus? addition och subtraktion?
Man räknade hur många äpplen som Per hade kvar om han från början hade fem stycken och sedan gav två till Lisa.
Man kan ju då tycka att detta bör sitta som sten!
När jag pluggade vidare efter gymnasiet så kan jag väl inte säga att jag blev bästis med differentialekvationer och övrig matematik men jag skulle snart upptäcka att det även nu är det plus och minus som sätter käppar i hjulen för en! Jag minns de gånger när man satt och kämpade med en uppgift i flera timmar för att sedan upptäcka att svaret inte stämde och när man sedan gick tillbaka och synade uppgiften så var det nästan alltid ett minustecken eller plustecken som inte stämde.
Vad jag vill säga med detta är inte att jag är dålig på plus och minus, för det är jag generellt inte. Höger och vänster däremot men det är en annan historia...
Men idag då vår kära utsättare är på kurs så hade jag några jobb här att ta itu med.
Uppgiften lyder att kolla höjd på pelarplåtar så att de hamnar på rätt höjd sedan när vi gjuter bjälklaget.
Jag mätte en gång och kände mig ganska säker, mätte två gånger och kände mig fortfarande säker på att jag har kollat rätt. Jag märkte ut hur mycket varje pelarplåt behöver pallas upp för att höjden skulle stämma och packade sedan ihop mätutrustningen. På väg mot bodarna börjar jag tveka på just mina kunskaper i plus och minus vilket leder till att för att kunna säkra kommande natts sömn så går jag tillbaka och mäter allting en tredje gång.
Resultatet: Det stämde precis lika bra som det gjorde både första och andra gången jag mätt.
Lärdom: Hur säker man än är på sin sak och hur enkel uppgiften än kan tyckas vara så kan man inte tysta tvivel som dyker upp i huvudet utan att just gå ut och kontrollera.
Det är lite som när man har gått hemifrån och helt plötsligt börjar tvivla på om man stängde av spisen. Det spelar ingen roll att man inte ens använde spisen under morgonen för det lilla tvivel som föds där gör att man bara blir mer och mer osäker ju längre tiden går.
Eller när man (dvs jag, för detta göra jag minst en gång om dagen) börjar undra om man låste bilen, även fast man står fem meter från bilen med nyckeln i handen och man nyss såg lysena blinka till sådär som de gör när man låser.
Vilse i på bygget...
Dagens stora samtalsämne.. (eller egentligen alla dagars stora förvirringsmoment)
- Jag är på plan 7.
- Menar du plan 7 som i 7'an i hissen, alltså våning 5 eller menar du plan 7 som i våning 9?
Blir du förvirrad när du läser detta?
Inte konstigt! Jag blir för tusan yr bara av att försöka skriva det här och nu.
Så ni kanske kan föreställa er förvirringen här på bygget? Den är så att säga TOTAL!
Det hela grundas väl i att lägenheterna döps efter vilket lägenhetsnummer de sedan ska ha då de är färdigställda. Konstruktionsritningarna döps från den våning där stommen startar, som då i detta fall är under entréplan. Sedan finns det nån ytterligare anledning/förklaring till de olika benämningarna men som ni märker går jag vilse i pannkakan nu när jag ska försöka förklara. Och då trodde jag ändå när jag satte mig ner för att skriva att jag äntligen hade fattat hur det hela hänger ihop.
NU kanske ni börjar förstå vad jag menar när jag säger att förvirringen verkligen är total.
Jag har ritat upp en pedagogisk ritning här brevid mig så att jag ska kunna förstå och sedan kunna förklara. Men näe. Den ser ut som en lottobricka så jag tror att jag avslutar detta ämne här och nu.
Vad är tiden?
Hur gör man en optimal redovisning av vart man ligger i tidplanen?
Det borde jag kunna svara på efter att jag tillsammans med Emma har kämpat i nästan en timme med att hitta en bra utformning inför dagens basmöte. Vi provade olika färger, olika streck, olika mönster. Men alltid var det något som ställde till det. Det ska va tydligt och snyggt. Inte en allt för enkel uppgift upptäckte jag...
Notera även den snygga färgskalan på de olika momenten ;)
Fortsatt full fart i Hägernäs
Vart tar tiden vägen??
Det är nu mindre än 8 veckor kvar till julafton och det är även mindre än 16 veckor kvar till min sista dag i Hägernäs. Efter detta första halvår i produktion väntar nu ett halvår med kalkyl, eftermarknad och projektering. Fullspäckat schema som vanligt. I like!
I Hägernäs tickar vardagen på än så länge. Nu med mer inriktning mot arbetsledning. Vilket betyder mkt ritningar, mkt beställningar och en helt otrolig mängd med smågrejer som hela tiden måste fixas. Jag går med Emma, vår arbetsledare på stomkomplettering, nu och att-göra-listan som hon har på sitt skrivbord fylls ständigt på. Så jag är väl något renare efter en arbetsdag nu än när jag gick med hantverkarna men dagarna går fortfarande otroligt fort och jag tror att mitt huvud snart börjar svälla av all info som jag försöker trycka in. Tur att storleken på hjälmen går att justera.

Mängdning för buntar med gips och reglar som ska lyftas in i varje lägenhet...

Genomgång av vart i väggarna som det ska förstärkas för tex platt-tv och dylikt.